Årets Västgötabok

Föreningen för Västgötalitteratur delar varje år sedan 1980 ut ett diplom för ”Årets Västgötabok”.
Offentliggörande av prisbelönt bok sker och diplom utdelas vid föreningens årsmöte som hålles i april/maj månad. Den vinnande boken utses av en särskilt tillsatt kommitté. Vissa år har två vinnare utsetts.
Nedan följer en förteckning över samtliga pristagare.

SIDAN ÄR UNDER ARBETE – Ha en fin dag/ Gerd

Juryns motivering
Vem skulle vara bättre ägnad att dokumentera, lyfta fram och ge rättvisa åt Sveneby än Rose-Marie Söderström, med sitt brinnande intresse för och kunskap om 1700-tal, svenska möbelhantverkare, den gustavianska stilen och kakelugnar. Boken är ett praktverk om Sveneby och rikligt försedd med bilder från en byggnad som undgått uppmärksamheten, kanske på grund av dess öde att bara några år efter sitt färdigställande ha förlorats genom konkurs.
Boken lyfter fram i ljuset arkitekten Carl Johan Cronstedt som var mycket betydelsefull under sin tid, men som inte fått eftervärldens uppmärksamhet på samma sätt som till exempel Tessin och Hårleman. Tillsammans med ägarna nyskapade Cronstedt den svenska rokokon, den gustavianska stilen med ljus, värme och bekvämlighet, en stil som än i våra dagar uppfattas som typiskt svensk. Boken ger också en god inblick i ägarfamiljens liv och villkor, där även samhällets övre skikt drabbas hårt av onda tider. Beata Sparre är oftast ensam arbetsledare över anställda på fl era gods och gårdar. Detta samtidigt som hon föder tio barn. Det är gripande att följa familjens öde som trots kamp leder till konkurs och förlust av det hem de tillsammans skapat.
Rose-Maries val att genom denna bokutgåva dokumentera Sveneby är såväl en betydelsefull kulturhistorisk gärning i samtiden, som en gåva till framtida generationer. Boken är till alla delar ett praktverk, berikar och skriver in sig som en pärla i den västgötska litteraturen – Årets Västgötabok 2023.

Juryns motivering
Författare till Årets Västgötabok är Ingrid Sporre. Initiativtagare och redaktör är Ingvar Blixt, slottsarkitekt för Karlsborgs fästning. Båda på Ritningen Arkitektbyrå.
Ingrid Sporre har utforskat och dokumenterat en för allmänheten i sin helhet tämligen okänd anläggning, även om Karlsborgs fästning för många är ett känt namn. Utifrån sitt expertperspektiv har hon lyckats göra beskrivningen attraktiv och spännande även för amatörer.
Karlsborgs fästning stod klar 1907. Den var då landets största försvarsanläggning och tänkt att i händelse av kris vara en reservhuvudstad för regering, riksdag och kungahus och valv för statens guldreserv.
Ingrid Sporre skriver med arkitektens blick på byggnaderna, dess konstruktion och historia. Vi får en god förståelse för det oerhörda arbete projektet innebar. Men hon befolkar också byggnaderna med de människor som bodde och arbetade där. Innanför fästningens vallar och murar finns kyrka, skolor, sjukhus, bad, bageri, butiker, verkstäder och torg med värdshus och krogar.
Boken bygger på gedigen dokumentation som tecknar oss en detaljrik bild av uppbygg- nadstiden på nästan 100 år och livet under 1900-talet. En stor mängd äldre och nutida foton, kartor, ritningar och andra dokument gör boken även till en upplevelse att bläddra i. Den fungerar både att sträckläsa och att dyka ner i på ställen som särskilt fångar intresset. Juryns val var inte svårt: boken är ”utan motstycke” bland västgötaböcker utgivna 2022.
Positivt är dessutom att boken är tryckt i Sverige, nämligen på Exakta Print i Lidköping på Arctic Silk papper och grafisk formgivare är Ingrid Sporre. Formatet är A4 och 256 sidor.

2021 – Två pristagare:

Juryns motivering
Författaren Britt Liljewall har i Riksarkivet i Stockholm letat upp och satt ljuset på privata dagböcker förda av Wilhelm Robsahn. Med en metod som författaren själv liknar vid frimärkssamlande framträder undan för undan Wilhelms liv och sammanhang i fest och vardag.
Britt Liljewall har läst dagböckerna både längs med och mellan raderna och till glädje och nytta för läsaren lockat fram information på vitt skilda områden. Kompletterande källor har bl. a. varit kyrkböcker, husförhörslängder, bouppteckningar och tidnings-artiklar.
Läsaren bjuds in till livet på landet mitt i Skaraborg under mitten av 1800-talet, en period av begynnande utveckling på många områden, av jordbruksmetoder, industri, ångans betydelse för kommunikationer, Göta kanal som förenklade resor till Stockholm och Göteborg. Läsaren får kunskap om tidens penningsystem, postväsende, rättsväsende med mera.Men allra viktigast skapas en personlig relation till en både driftig företagare, trevlig sällskaps-människa och uppskattad vän.
Redaktör för boken har varit Brita Planck. Fingerprint illustration och form/Christina Jonsson har stått för grafisk formgivning. Bildbehandling är gjord av Christer Liljewall och boken är tryckt av CO-print i EU. Boken är utgiven i samarbete med Västergötlands Museum.

Juryns motivering
Författaren Håkan Kumler har tagit sig an utmaningen av ett icke längre existerande slotts historia. Boken följer slottet och dess invånare från slutet av 1800-talet tills slottet revs 1947.
Författaren har till eftervärlden räddat en skatt av porträtt och fotografialbum som berättar om släkten Dickson, vars verksamhet under flera generationer haft en stor betydelse för Göteborg och Alingsås med omnejd. Förutom släktens bevarade bilder har boken också kompletterats med bilder från bl a Gösta Sandberg, Alingsås Museum och författarens egna fotografier.
Med hjälp av fotografierna återskapar författaren miljöer och händelser, presenterar oss för människorna i och kring Vikaryds slott i vardag och fest. Han bjuder in till husesyn i kök och salonger och läsaren får mingla bland eleganta kläder, påkostad inredning, jakt och sport, dans och amatörteater.
Formatet gör rättvisa åt bilderna som får tjäna som ett tittskåp in i slottets liv. Författaren har lagt ner ett imponerande arbete med att leta fram fakta som ytterligare belyser bildernas motiv.
Boken är en skatt om 192 sidor, tryckt på ÅTTA.45 Tryckeriaktiebolag i Alingsås med layout av Lindy Malm, Alingsås.

Juryns motivering
Bakom tillkomsten av många sockenböcker ligger studiecirklar i regi av Studieförbundet Vuxenskolan. Det gäller ävenFrideneboken som efter nio års idogt arbete kunde genomföra ett coronasäkert boksläpp i september 2020. I raden av sockenböcker är Frideneboken en mycket lyckad sådan som studiecirkeln kan vara ytterst stolta över.
Ett femtontal personer har ingått i studiecirkeln men oändligt många fler har på olika sätt lämnat spår i form av text, muntliga bidrag och bilder. Frideneboken har blivit hela bygdens bok. Trots många olika bidragsgivare får läsaren ett intryck av helhet och sammanhang. Språket är enhetligt i faktaförmedlingen, men mer personligt präglat där enskilda berättarröster kommer till tals. Dispositionen är mycket väl genomförd med en logisk uppdelning i ämnesområden som gör boken lättläst trots det breda och mångsidiga materialet.
Fördjupande historiska faktarutor om barnmorskor, soldatsläkter, backstugusittare och sockenbarn är allmängiltiga och gör boken intressant även för läsare utanför det geografiska område som den behandlar.
Copyright ägs av Tida Reklam som också tryckt boken. Layout och design har gjorts av Heidi Eskonniemi.

Juryns motivering
Årets diplom tilldelas Tore Hagman för boken Vår tid med jorden. Tore Hagman är en lika god författare som fotograf men här är det bilderna som talar mest. Texterna är belysande kommentarer till fotografiernas människor och miljöer. Att alla foton är svartvita ger boken en anda av en snart försvunnen värld, även om de flesta är tagna på 1990-talet. Textavsnitten har rubriker och det finns en innehållsförteckning först i boken. Men bilderna följer varandra i teman som utgör sin egen berättelse: skogen, stenmuren, lien, höet, hästen, korna… Tillsammans är de förutsättningen för levebrödet.
Vår tid med jorden är inte bara en vacker bok, det är en viktig bok vars miljöer är utrotningshotade. Den beskriver ett sätt att leva som rymde en hemlighet om balansen i livet.

Juryns motivering
Ryda hembygdsförening tilldelas utmärkelsen för Rydaboken. Alltsedan Ryda sockenbok utkom år 1972 har funderingar funnits på en andra sockenbok. Denna önskan kunde realiseras under 2018 tack vare två generösa donationer till hembygdsföreningen. En grupp på ett tiotal personer träffades ett flertal gånger och så var arbetet i gång.
Boken är en fröjd för ögat! Redan den vackra omslagsbilden visar hur vacker den västgötska landsbygden kan vara. Bildkvaliteten är generellt sett mycket hög. Så har också gruppen haft god hjälp av proffsfotografen Carla Karlsson. Christina Ström från Skarstad har hjälpt gruppen med layoutarbetet med ett lyckat resultat. Boken är tryckt på Strokirk-Landströms tryckeri i Lidköping.
En bra innehållsförteckning är viktigt för att en bok ska bli riktigt bra. Rydaboken som omfattar 11 kapitel har en innehållsförteckning som brutits ner i 100 ytterligare delrubriker. Därmed blir det relativt enkelt att söka det ämne man önskar.
Innehållet i boken ingår inte i bedömningen för att bli utsedd till Årets västgötabok. Det kan ändå nämnas att boken tidsmässigt sträcker sig över 1900- och 2000-talen. Jordbruk, kyrka, näringsliv, föreningsliv, porträtt, minnen och bilder samt beredskapstiden är några av rubrikerna.
Ryda hembygdsförening gratuleras till ett väl utfört arbete – till glädje för ortens befolkning under många år framöver.

Juryns motivering
MAll för motivering xxxx

Juryns motivering
Åren 2014-2015 inventerades alla piporglar i Skara Stifts kyrkobyggnader. Piporgeln är inte sällan kyrkornas mest påkostade inredning eller inventarium. De speglar fyrahundra år av musikalisk, liturgisk, teknisk och arkitektonisk utveckling.
I syfte att fördjupa och tillgängliggöra kunskapen om stiftets orgellandskap har Skara Stiftshistoriska Sällskap i samarbete med Skara stift och Västerlands museum tagit initiativ till en attraktiv bok med tillhörande CD. Genom informativa och rikt illustrerade artiklar ges en bild av piporgeln nu och då. Läsaren får möta orgelbyggare, organister, församlingar och förstås orglarna själva i ett spännande urval. Boken och skivan vill skapa intresse för våra orglar som ett viktigt kulturarv.
I ett tiotal artiklar med antikvarie Robin Gullbrandsson, Västergötlands museum, som redaktör lyfts olika epokers orgelbyggen fram samt personerna och idealen bakom dessa. Västergötland är ett spännande orgelbyggarlandskap. För första gången får de västgötska orgelbyggarna från 1600-talet och framåt en djupare presentation i bokform. Som en viktig del i projektet ingår också produktionen av en CD-skiva med ett urval av stiftets både äldre och yngre orglar (15 st). Skivan är ett viktigt ackompanjemang till boken. Flertalet orglar har härmed blivit inspelade för första gången.
Boken har en tilltalande layout samtidigt som bilderna är av mycket hög kvalitet. Bokens skyddsomslag är läckert och bokens namn Klangrum är en fyndig titel. Boken är tryckt på Elanders Fälth & Hässlers Tryckeri.
Det är med glädje som föreningen för Västgötalitteratur tilldelar Robin Gullbrandsson diplom för Årets Västgötabok.

Prisutdelning gjordes inte 2016:

Juryns motivering
Lustresande och bärsöndagar – när turisterna kom till Kinnekulle av Anna Lokrantz (text) och Anders Lokrantz (bild- och textbearbetningar)
Enligt kriterierna för Årets västgötabok ska boken tilltala alla sinnen, vara ett gediget hantverk och skildra något specifikt västgötskt. Illustrationerna ska vara vackra och tillföra berättandet något viktigt. Allt detta uppfyller boken Lustresor och bärsöndagar till fullo.  Platsen är den mest västgötska man kan tänka sig – Kinnekulle med sin intressanta historia och vackra natur.
Boken är välskriven och ger en god tidsbild av fenomen som bärsöndagar, som under augusti månad engagerade ortsbefolkningen och som lockade många besökare till Kinnekulle. Dessutom skildras en ny företeelse i vårt land – den begynnande turismen under slutet av 1800-talet.
Fokus i boken ligger runt Råbäcks egendom där Carl Klingspor utvecklade och skapade en rad besöksmål, såsom Turisthotellet och Utkikstornet. Han förbättrade kommunikationer så att människor lättare skulle kunna besöka Kinnekulle med tåg eller båt.
Boken innehåller flera äldre fotografier, roliga gamla vykort och många unika ritningar och skisser på Turisthotellet. Ofta unikt material från Råbäcks gårdsarkiv och Hällekis säteris gårdsarkiv har ställts till författarnas förfogande.

Två priser delades ut 2009:

Prisutdelning gjordes inte 2016:

Juryns motivering
Diplom för 1994 tilldelas Boken om en kurort. Mösseberg, författad av Ulla Nordmark på uppdrag av Mössebergs kurort AB och utgiven på Normans förlag. För grafisk formgivning och produktion svarar C A P Falköping. Repro: Reprobollen AB och tryck: Växjö PR-Offset. Bokomslaget är från Pappersverksta’n, Gränna. Boken är tryckt på 150 g Galerie Art Silk och typsnitt Adobe Garamond, Futura Condensed.
Boken följer inga helt traditionella mönster vad gäller storlek, sidornas disposition, färgsättning eller övrig layout. Boken är mycket vacker. Bokomslaget är ett handgjort papper. Sidornas disposition med spalter, infällda bilder och markerad paginering gör boken lätt att läsa. Genom det skiftande men samtidigt genomtänkta färgvalet i bilder, helsidor och initialer bjuds läsaren en litterär skönhetsupplevelse.

Prisutdelning gjordes inte 2016:

Juryns motivering
Ralph Edenheim vägleder läsaren in i det medeltida valvsystemets rogivande rytmik samt diskuterar kontinentala förebilder och andra västgötska stilfränder. Ingrid Rosell levandegör med sin utomordentliga detaljkännedom den nyare tidens restaureringsarbeten. Illustrationer och bilder har synnerligen hög dokumentär kvalitet. Rolf Hintzes nytagna foton är detaljskarpa och inbjuder till personliga besök i tempel och klostergårdar. De båda författarna och fotografen har visualiserat ett verk som ligger lokalhistorien men också dagens gudstjänstbesökare nära.

Juryns motivering
Unika och dokumentära bilder av stort värde samt fin typografisk utstyrsel.