Kände man i Sparlösa till seglandets konst flera hundra år innan vikingarna gav sig ut på plundringsfärder? I historieböckerna påstås det ju alltid att vi här uppe i Norden först i mitten på 700-talet kom på att det gick att sätta segel på båtarna och att detta blev startskottet för vikingafärderna i slutet av seklet. Men långt innan dess kunde båtintresserade på en runsten i Sparlösa se hur segel sattes.
Den märkliga runstenen, som nu tronar i ett eget litet hus nära kyrkan i Sparlösa, är vår i särklass första och märkligaste Västgötalitteratur och den upphör aldrig att intressera. Skälet är förstås att ingen säkert lyckats läsa runskriften, eller tolka de märkliga bilderna. Sparlösastenen kommer att fortsätta att vara vår mest hårdknäckta historiska gåta.
Tidigare har stenen alltid daterats till omkring år 800, och då är det väl helt i sin ordning att en bild på ett något märkligt format vikingaskepp med segel hissat fått en hedersplats bland bilderna. Seglande skepp var en stor nyhet då, och självklart ville man ha med ett sådant.
Minst 300 år äldre?
Men nu finns det forskare som efter att ha studerat bilderna noga vill göra stenens bilder flera hundra år äldre. Bilderna är tidigast från 600 menar goterexperten Ingemar Nordgren i nummer två av HistorieForum, Tidskrift för historisk debatt, där han gör en mycket lärd och djupsinnig genomgång av bildernas budskap. För mina ytliga krav så räcker det att han gör stenen minst 200 år yngre, men han hänvisar också till Bengt Nordqvist, mannen bakom utgrävningarna av den märkliga krigsofferplatsen Finnestorp vid Lidan, Även Nordqvist hävdar att bilderna är från 600-talet som senast, men placerar dem egentligen i folkvandringstid. Då skulle bilderna ha huggits redan på 400- 500-talet. Detta trots att alla experter försäkrar att vi i Norden inte kände till segel förrän drygt 300 år senare. Ändå är det ingen tvekan om att en av de många bilderna visar ett skepp med satt segel, som trängs med vad som kanske är ett tempel plus en rad djur som knappast hör hemma i våra trakter.
Nyfikna västgötar
Nu bortförklaras förstås detta med att bilderna ingår i någon kult, eller berättar en historia om händelser långt från Sparlösa. I bygder där man seglade. Kanske det, men jag vägrar att tro att nyfikna västgötar skulle nöja sig med det. Naturligtvis undrade man över vad det var för konstig fyrkant i toppen på en pinne på båten på runstenen.
Dessutom hade folk nere vid Medelhavet använt segel i tusentals år när vikingarna satte segel. Tidigt slank segelfarkosterna iväg norrut, och Julius Caesar berättar målande om hur han efter att ha avvaktat lämplig vind vid midnatt kunde sätta segel för att med sin flotta anlända vid tiotiden på förmiddagen den 25 augusti år 55 före Kristus till England för en första attack.
De militära transporterna fortsatte allt längre norrut, medan de seglande köpmännen naturligtvis gjorde än mer långväga resor. Säkert hade nordbor i romersk tjänst kanske ibland rentav färdats på segelskepp under fälttåg mot fjärran länder, medan andra gjort affärer med seglande köpmän på besök långt uppe i norr.
Vi härmade snabbt efter mycket annat, så varför skulle vi missa just seglen? Nej, antagligen kände vi till segel långt före slutet av 700-talet då vikingafärderna påstås ha börjat. Och därmed kan vi säkert räkna med att vikingarnas plundringar också började långt tidigare.
Ingen berättade
Det är bara det att historikerna försiktigtvis slår fast sanningen efter de få fakta de har. Först i slutet av 700-talet blev kloster överfallna och några skrivkunniga munkar lyckades överleva för att berätta för eftervärlden om det förskräckliga som hänt. Alla tidigare överfall på oskyddade byar utmed kusterna vet vi inget om. Ingen brydde sig om att berätta om sånt, fattigt folk hade ju alltid plundrats av dem som var starkare.
Idag ligger Sparlösa en bit från större vatten, men en hembygdsentusiast visade mig en gång något som han kallade Sparlösa hamn. Jag medger att det verkligen inte påminde om en hamn, men tydligen fanns en folklig tradition om att bygden varit i kontakt med större vatten. Och folkliga sägner är värda att ta till vara även om de inte går att bevisa. Än mer spännande blir frågetecknen kring Sparlösastenen genom att allt fler idag hävdar att stenens bilder innehåller kristna symboler, kanske är stenens ”tempel” helt enkelt en tidig kristen kyrka. Det betyder förstås inte att alla Sparlösabor var kristna, men visst är det roligt att fundera kring om människor i dessa idag inte särskilt centrala bygder mycket tidigt kände till både segelkonsten och den kristna läran.
Artikelförfattare och Foto: Hans Menzing
Bild 1: Seglande skepp. Kände man i Sparlösa till segel hundratals år före vikingatiden?
Bild 2: Ännu i farten. Vikingaskeppet Sigrid Storråda vilar ut i Blomberg mellan segelturerna.